I mitten av juli 1942, medan kriget rasar runt om i Europa,
reser Sundsvalls Postens reporter i det vackra sommarlandskapet västerut med
destination Haverö. Resan företas i en De Soto med gengasaggregat. Målet är i första hand det nyuppförda
brandtornet på Myckelmyrberget som skulle få telefonförbindelse med yttervärlden
under dagen. Reportern hade stämt möte med ordföranden i Haverös
skogsbrandstyrelse Axel Öfvergren och brandvakten Nyström som hade
tagit sin nya arbetsplats, brandtornet, i besittning. I vilken omfattning
Nyström, som också var identisk med en av kolonatsinnehavarna i trakten,
arbetade med brandbevakning framgår inte av artikeln. Däremot beskriver
Sundsvalls Postens reporter utförligt bilresan mot målet, naturen utanför bilfönstret
och slutligen strapatserna att ta sig upp till brandtornet till fots de sista
1,5 kilometrarna. Utsikten från tornet fascinerar och beskrivs utförligt och
artikeln missar inte att påpeka att Myckelmyrberget är Medelpads högsta berg, 577
meter över havet.
 |
| Gamla landsvägsbron vid Kölsillre, Haverö |
Ett besök gör tidningen också hos en av de två kolonisterna
som fortfarande bodde kvar och brukade de fattiga jordar som hade tilldelats
dem i det kolonisationsprojekt som 20 familjer lockades till men som endast två
fullföljde och skapade sig en hyfsad tillvaro, om än mager. Kolonaten var torp
som uppläts på kronans mark för arrende och så småningom med möjlighet till
inlösen. Kolonisterna lockades också med möjlighet till skogsarbete inom
Domänverket. Den mark som tilldelades var ofta alltför mager för uppodling och
löften om arbete för Domänverket uppfylldes för ett fåtal. Målgruppen för kolonisationsprojekten
var fattiga och egendomslösa, många från mellersta Sverige. Ett mål var också
att avhålla människor från att emigrera. Sundsvalls Posten hälsade på hos
kolonisten Jansson som ursprungligen kom från Skinnskatteberg. Han var vid
tillfället för besöket i sextioårsåldern och bodde tydligen ensam på gården med
sin hund Kimma. I ladugården fanns två tjurar och två kor. Byggnaderna var
välhållna, konstaterar reportern, och inne är det prydligt även om mannen inte
hunnit bädda sängen. Han klarar djur och hushåll själv utan hjälp av ”det svaga
könet” som tidningen uttrycker det.
Edgar Nyström, som i många år var aktiv i Synskadades
förening i Ånge, växte upp på Nyströms kolonat. Han berättade vid något
tillfälle att man fick en stor skörd av rovor de två första åren på kolonatet.
Därefter blev resultatet av odlarmödan magrare. Idag finns knappast några spår
av kolonaten vid Myckelmyrberget. Av brandtornet på berget finns idag bara
rester. Men utsikten är fortfarande bedårande.
Innan tidningen vänder åter mot Sundsvall tittar reportern och
hans chaufför in på Säternybodarna där denna sommar 1942 fruarna Olsson,
Forsberg och Öh finns med sina kreatur. I fru Olssons prydliga och lövade
fäbodstuga bjuds reportern på ett glas mjölk och han konstaterar att det smakar
bättre än den ”blåmjölk” man köper i speceriaffären i stan.
 |
| Galvattnets fäbod, Överturingen, Haverö |
