Hillevi Öberg - musiker och kapellmästare från Ö i Borgsjö

Den spännande historien om Hillevi Öberg från Ö i Borgsjö kommun rullas upp om en vecka när publiken i Ånge Folkets Hus får följa den fascinerade, tragiska och roande historien om Hillevi som försöker dra sig fram som musiker samtidigt som hon som ung änka med två små barn kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Folkmusikern Emma Ahlberg-Ek från Sundsvall med medmusiker framträder i Ånge Folkets Hus 30/11 kl. 19.00 med musik- och berättarföreställningen ”En hyllningskonsert till Hillevi”.

Hillevi Öbergs föräldrahem

Det här är början på historien. Hillevi föddes i Ö i Borgsjö, nuvarande Ånge kommun 1897 som nummer tre och yngst i syskonskaran. Modern hette Johanna (Hanna) Olivia Winroth och kom från Helgum i Ångermanland. Fadern hette Olov Mikael Öberg f. 1853 i Ö, Borgsjö. Vem som lärde Hillevi att spela fiol är oklart. Möjligen kunde modern spela fiol och överförde kunskaperna till Hillevi och hennes äldre bror Valdemar (f. 1887). Vi vet att Hillevi fick sin första fiol genom den lokalt kände fiolbyggaren i Olof Bergman i Sillre Södra.  

Som ung spelade Hillevi ibland vid tillställningar i Johannisbergs pampiga IOGT-lokal som låg ett par kilometer från barndomshemmet i Ö. Ibland framträdde hon tillsammans med brodern Valdemar, ibland med Eivin Lagergren från Sörhångsta som skulle låta tala om sig som musiker vid filmen.
1916 ställde Hillevi som artonåring upp i en spelmanstävling i stadshuset i Sundsvall tillsammans med ett trettiotal manliga spelmän. Hillevi gjorde bra ifrån sig, fick ett tredjepris och ett mycket positivt omdöme av initiativtagaren till tävlingen K P Leffler. Leffler tecknade upp eller fick av Hillevi vid tillfället fyra låtar som återfinns i Lefflers uppteckningar av folkmusik, företrädesvis från Ångermanland.

Vid den här tiden hade Hillevi träffat Knut Brodin från Undersåker och de gifte sig vintern 1918. Här fortsätter den fascinerande historien om Hillevi som tar oss till Tyskland, till Iggesund, Boden och Kiruna. De som kommer till konserten 30/11 får veta mer om Hillevi. En fantastisk konsert som fick långa och stående ovationer när den gavs i Sundsvall för någon månad sedan.

Emma Ahlberg-Ek och hennes musiker hyllar Hillevi Öberg.

IOGT-lokalen i Johannisberg

  IOGT-lokalen i Johannisberg

IOGT-lokalen i Johannisberg är idag ett minne blott. Lokalen var en pampig byggnad som vittnade om engagemanget för nykterhetsfrågorna och en omfattande verksamhet i övrigt inte minst på kulturens område. 1971 stod huset fortfarande kvar när länsmuseet gjorde en inventering:

"Exteriör: Stort vinkelbyggt rödfärgat trähusmed liggande panel. Vitfärgade fönsterfoder och knutar. Samlingssalens fönster på långhuset var spetsiga med små rutor. På långhusets gavel en tillbyggnad för scenen försedd med likadana spetsiga fönster. Den mot långhuset tvärställda byggnaden hade två våningar och inrymde bostad. Entrén belägen på denna gavel och hade dubbeldörrar med glas och järnsmidesgaller framför.

Interiört: Lokalen inrymde samlingssal, mindre sal och hall. Stora salen var inredd till biosalong med tre fönster på varje sida. Scen var byggd som en alkov med rampljus. Väggarna klädda med bröstpanel i grått och ovanför vita väggar. Taket var brutet med ett blåmålat fält i mitten och två runda järnsmidesgaller. Två bokskåp finns i mindre salen".

1910 refererade lokaltidningen Ånge Tidning från en spelmanstävling som hölls i IOGT-lokalen i Johannisberg. Noterbart är att bland de tävlande återfanns Eivind Lagergern, som skulle komma att tala om sig som musiker och kompositör inom filmen i Sverige, samt Hillevi Öberg, ung folkmusiker från Ö som så småningom kunde mäta sig med de manliga storspelmännen i landskapet:

"Spelmanstäfling var i söndags anordnad å goodtemplarhuset i Johannisberg, som långt före den för täflingens början utsatta tiden var till trängsel fylldt af företrädesvis manlig ungdom, säkert 3 à 400 personer. Täflingarna voro anordnade till förmån för ”Barnkapellet Jubel” i Johannisberg. I täflingarna deltogo 9 personer, däraf 3 vuxna och 6 barn, den yngste, citterspelaren, 8 år. På fiol täflade Eyvind Lagergren, Valdemar Öberg, Hellevi Öberg samt 75-årige Häggkvist från Tuna, På dragspel täflade gossarna Nestor Johansson, Emil Karlsson och Birger Andersson samt drängen Kalle Vestberg, gemenligen kallad Smeds-Kalle.
Såsom prisdomare fungerade distriktslandtmätaren Lundberg i Erikslund, organisten Lindberg från Fränsta och Henning Larsson från Gullgård.

Hvarje täflande spelade i två omgångar, 3 nummer hvarje gång och den intresserade publiken visade sin tacksamhet genom ihållande applåder. Särskilt möttes Smeds-Kalles presentationer af det mest gemytliga  jubel, som nådde sin höjdpunkt, när han efter slutadt spel såsom en hyllad konstnär ägnar och anstår bugade sig för publiken, som också inom några ögonblick hade sammanskjutit 8,25 till ett extra pris åt Kalle.
Allvarlig uppmärksamhet väckte syskonen Öberg från Öh och 13-årige Lagergren från Hångsta. Den sistnämnde synes därest  han kan erhålla medel till fortsatt utbildning böra blifva verklig fiolkonstnär.
Organisten Lindberg utdelade prisen och afslöts täflingen med att sjunga Du gamla du fria".   

Felix Vikström från Parteboda gav namn åt en stråkkvartett i Michigan

Alla stannade inte kvar. Några hade drömmar som sträckte sig utanför det som var här och nu. Andra såg sig tvungna att lämna hem och släkt för ett bättre liv. Felix Vikström från Parteboda var en av dem. Han föddes 1909 och emigrerade till USA 1929. Var det arbetslöshet eller usla och dåligt betalda anställningar som låg bakom beslutet? Var det drömmar om ett annat liv? Vem vet? Han spelade fiol och hade ett stort musikintresse som han tog med sig på resan. Hemmavid lämnade han efter sig några låtar bl.a. en polkett.
I staterna gick det tydligen bra så småningom. Han hamnade i Flint, Michigan och arbetade som ”metal pattern maker” på bilfabriken Buicks utvecklingsavdelning, där han var verksam till sin pensionering 1967.
Han började tillverka stråkinstrument 1953 och blev medlem i Violin Society of America 1975. Felix var en skicklig instrumentmakare och fick flera utmärkelser för sina instrument och han tillverkade samtliga instrument till en lokal stråkkvartett, som av tacksamhet för detta kallade sig Felix Wickstrom String Quartet.
Felix dog 11 juni 1983 och efterlämnade fru men tydligen inga barn. I minnesrunan nämndes att han hade kusiner både i staterna och hemma i Ånge.