Näringsidkare och annat folk i Alby (2) – Porsbyn nr 1 (Ovansjö 33:2)

Porsbyn No 1, det var den första tomt som styckades av från stamfastigheten Ovansjö Nyhemman No 1. Ursprunglig fastighetsbeteckning var Ovansjö Nyhemman 1:2. Köpare var handlaren Johan Erik Rodenius  som var dalmas, men han hade en tid varit verksam som handlare i Östavall. Han registrerade sin handelsrörelse den 22 juli 1898. Att den fastigheten valdes först var naturligt för en person som avsåg att bedriva handel. Den låg ju strategiskt väl placerad efter vägen mellan Ånge och Haverö och inte så långt ifrån Alby station. Han marknadsförde bland mycket annat en sårbalsam kallad ”Erodén” som han sade sig ha uppfunnit. Den var enligt Rodenius ”ett beprövat och erkänt läkemedel för följande åkommor, nämligen: bensår, liggsår, frostskador, åderbråckssår, skärsår, ridsår, brännsår, skoskav, klåda, nariga och spruckna händer, eksem, såriga bröstvårtor m.m.” Den 22 juni 1901 försattes Rodenius i konkurs.

Den 5 sep 1902 köptes fastigheten av Anders  Persson Forsberg, han  hade tidigare varit verksam som skräddare i Östavall och fortsatte sin verksamhet i Alby. Vid den tiden fanns fyra byggnader på fastigheten. Han hyrde även ut en lokal till Tekla Hildigard Hellström som var född i Adolf Fredriks församling i Stockholm den 17 februari 1871. Hon arbetade som fotografbiträde i Stockholm från 1890. 1899  etablerade hon en egen fotofirma. Hildigard Hellström flyttade till Alby 1901 och blev kvar till 1918 då hon flyttade till Arboga.  

Samtida med Hildegard Hellström var även fotografen Otto Hellberg, rörelsen etablerades i Järpen 1895. Otto Hellberg kom till Alby 1899, var han hade sin atelje har dock inte gått att utröna. Som fotograf i Alby verkade även Per Johan (John) Forsberg som var son till Anders Persson Forsberg och han var född  i Färila 1874. 

1903 kom John Forsberg till Alby första gången. Ett och ett halvt år stannade han innan han flyttade till Haverö. Han flyttade tillbaka från Haverö 1910. Blir kvar i Alby till 1931 då han flyttar till Rätan.

I början av 1930-talet förvärvar trävaruhandlaren och Kronojägaren Jonas Edvard Eriksson fastigheten. Därefter kommer Ludvig Lindell som ägare. Han har en rumsuthyrning som i folkmun kallas ”Juckebo”och upplåter även en lokal till brottarklubben.                                                           

Stefan Hägglund, 2016

Alby, Porsbyn nr 1 idag.

Biblioteket i Ljungaverk

1912 bildades Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Samma år stod fabriken i Ljungaverk klar att tas i drift.

Det skulle dröja ända till 1919 innan någon lokalavdelning av ABF bildades i Ljungaverk. Den fick namnet ABF:s lokalavdelning nr 314. Samma år grundlades biblioteksverksamheten.

ABF-biblioteket inrymdes första åren i Ljungaverks skola. I början av 1920-talet inhystes biblioteket i snickaren Nils Johan Carlssons hem. Biblioteket hade officiellt öppet söndagar 11.00-13.00, senare 13.00-15.00 men låntagarna kunde enligt utsago komma och gå som de ville.

Enligt årsredogörelsen 1922-23 ägde biblioteket vid periodens slut 41 böcker. Varje bok lånades i genomsnitt tre gånger. 23 personer var regelbundna låntagare.

Biblioteket får egna lokaler
1932 flyttade biblioteket till det nybyggda Folkets Hus i Ljungaverk. Hyran för bibliotekslokalen
50 kr/år betalades genom bidrag från Torps kommun.

I Folkets Hus var man kvar ända till 1946. 1947 är man hemlös och måste hålla till i en oeldad mjölkbod.

1948 upplåter Stockholms Fosfat AB lokaler åt biblioteket i Forsgården, nu riven. Biblioteket fick disponera lokalerna hyresfritt.

1956 är Forum, Ljungaverk färdigt. Biblioteket flyttar på sig ännu en gång.

Bibliotekarierna

En av pionjärerna var den tidigare nämnde Nils Johan Carlsson, som hade biblioteket i ett skåp hemma hos sig i villa 21, Ljungaverk. När biblioteket flyttade till Folkets Hus inträdde Emmanuel Persson som bibliotekarie. Evert Petterssons namn dyker också upp under den här tiden. Han övertog biblioteket helt 1955 och drev det fram till kommunsammanslagningen då biblioteket upphörde att existera som ABF-bibliotek och blev en filial till Ånge Folkbibliotek.

År	Bibliotekarie	Lokal
1919-1920	John Eriksson	Ljungaverks skola
1921	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1922-1924	H. Westin	Privat bostad
1924-1931	N. J. Carlsson	”
1932	Folke Andersson	Folkets Hus
1933-1934	Sven Fagerlund	”
1935-1939	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1940-1943	Emmanuel Persson	Folkets Hus
1944	Evert Pettersson	”
1945-1947	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1948-1949	Evert Pettersson	Forsgården
1950-1953	Emmanuel Persson	”
1954	Arvid Kallberg	”
1955	Evert Pettersson	”
1956-1971	Evert Pettersson	Forum, Ljungaverk

Hur bekostades verksamheten ?

Väljer man t.ex. året 1933 framgår av bibliotekets kassabok att man fick totalt 600 kr i bidrag från Stockholms Superfosfat AB. Torps kommun bidrar med 50 kr. 1933 utgår varken stats- eller landstingsbidrag för verksamheten. Året dessförinnan fick man av landstinget 3 kr och av staten 22:40.

År	Kostnad
1919-1920	81:90
1923-1924	107:85
1928-1929	102:46
1933	650:00
1943	432:60
1949	1 104;82
1953	1 439:62
1959	4 062:85
1965	4 413:11

Varifrån kom böckerna?

Bibliotekarierna hade inom de snäva ramarna fria händer att köpa in böcker. Vissa kvalitetsnormer gällde dock. Sigge Starks böcker fick t.ex. inte finnas i biblioteket.

Böckerna beställdes ofta genom Bonniers bokförmedling eller genom den lokala bokhandeln. När alla höstböcker hade kommit för året reste bibliotekarien till Sundsvall för att göra sina inköp. 1944 på hösten tar bibliotekarien Evert Pettersson tåget i Ljungaverk och reser in till Sundsvall. Resan kostar 5:50 kr t.o.r. I Sundsvall går han in Sunessons bokhandel och inhandlar böcker för 307:52. Böckerna får han inte ta med sig hem, utan de skickas till bokbindaren. De anländer sedan till biblioteket inbundna i halvfranskt band med röda pärmar. På framsidan finns ABF-stämpeln till höger under ryttaren med facklan. Evert Pettersson beställer också detta år böcker genom Bonniers bokförmedling till ett pris av 74:80. För pengarna (307:52 + 74:80) får han 41 böcker.

Vad fanns i biblioteket och vad lånades?
Förvärvsjournalerna finns noggrant förda ända ifrån början. Journalens första sida visar på den höga ambitionsnivån. Hälften av de trettiofem titlar som inleder förvärvsjournalen är facklitteratur. Där finns kommunallagarna, fattigvårdslagen, Ellen Keys ”Folkbildningsarbetet”, Kautskys ”Vägen till makt”, Steffens ”Samhällets kamp mot fattigdom” etc.

Bland skönlitteraturen finns fyra titlar av Martin Koch, Jack Londons ”Skriet från vildmarken”, Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”, Rydbergs ”Singoalla”, Olof Högbergs ”Den stora vreden” samt sist men inte minst Upton Sinclair som var betydligt mer populär då än nu. Det mesta av skönlitteraturen är fortfarande något så när aktuellt och återfinns i biblioteksbeståndet i kommunen.

Den höga ambitionsnivån som fanns i början kunde man dock inte behålla genom åren. Andelen facklitteratur sjunker, andelen underhållningslitteratur ökar.

År	Antal lån	Därav facklitteratur
1932	643	114 (18%)
1935	1 314	152 (12%)
1938	917	82 (9%)
1941	1 489	155 (10%)
1944	1 168	106 (9%)
1947	1 163	107 (9%)
1950	2 019	145 (7%)
1953	1 262	248 (20%)
1956	2 262	261 (12%)
1959	2 170	264 (12 %)
1962	1 891	2!4 (11 %)
1965	1 404	146 (10 %)
1968	1 072	104 (10 %)

Biblioteket blir kommunalt
ABF lokalavdelning 314 i Ljungaverk upphörde 1965. Avdelningen uppgick i ABF Torp. Vid kommunsammanslagningen centraliserades all ABF-verksamhet till Ånge vad gäller administration. Biblioteket blev samtidigt kommunalt och filial till Ånge Folkbibliotek. Evert Pettersson fungerade som bibliotekarie fram till 1972 och blev alltså den siste ABF-bibliotekarien i Ljungaverk.