Hillevi Öberg - musiker och kapellmästare från Ö i Borgsjö

Den spännande historien om Hillevi Öberg från Ö i Borgsjö kommun rullas upp om en vecka när publiken i Ånge Folkets Hus får följa den fascinerade, tragiska och roande historien om Hillevi som försöker dra sig fram som musiker samtidigt som hon som ung änka med två små barn kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Folkmusikern Emma Ahlberg-Ek från Sundsvall med medmusiker framträder i Ånge Folkets Hus 30/11 kl. 19.00 med musik- och berättarföreställningen ”En hyllningskonsert till Hillevi”.

Hillevi Öbergs föräldrahem

Det här är början på historien. Hillevi föddes i Ö i Borgsjö, nuvarande Ånge kommun 1897 som nummer tre och yngst i syskonskaran. Modern hette Johanna (Hanna) Olivia Winroth och kom från Helgum i Ångermanland. Fadern hette Olov Mikael Öberg f. 1853 i Ö, Borgsjö. Vem som lärde Hillevi att spela fiol är oklart. Möjligen kunde modern spela fiol och överförde kunskaperna till Hillevi och hennes äldre bror Valdemar (f. 1887). Vi vet att Hillevi fick sin första fiol genom den lokalt kände fiolbyggaren i Olof Bergman i Sillre Södra.  

Som ung spelade Hillevi ibland vid tillställningar i Johannisbergs pampiga IOGT-lokal som låg ett par kilometer från barndomshemmet i Ö. Ibland framträdde hon tillsammans med brodern Valdemar, ibland med Eivin Lagergren från Sörhångsta som skulle låta tala om sig som musiker vid filmen.
1916 ställde Hillevi som artonåring upp i en spelmanstävling i stadshuset i Sundsvall tillsammans med ett trettiotal manliga spelmän. Hillevi gjorde bra ifrån sig, fick ett tredjepris och ett mycket positivt omdöme av initiativtagaren till tävlingen K P Leffler. Leffler tecknade upp eller fick av Hillevi vid tillfället fyra låtar som återfinns i Lefflers uppteckningar av folkmusik, företrädesvis från Ångermanland.

Vid den här tiden hade Hillevi träffat Knut Brodin från Undersåker och de gifte sig vintern 1918. Här fortsätter den fascinerande historien om Hillevi som tar oss till Tyskland, till Iggesund, Boden och Kiruna. De som kommer till konserten 30/11 får veta mer om Hillevi. En fantastisk konsert som fick långa och stående ovationer när den gavs i Sundsvall för någon månad sedan.

Emma Ahlberg-Ek och hennes musiker hyllar Hillevi Öberg.

Verksamheter och företag i gamla Johannisberg

Gatubild från Johannisberg med Linnea Vestins strykinrättning i förgrunden

Genom åren har många verksamheter kommit och gått i Johannisberg.
Kjell Edbom gjorde för ett antal år sedan en genomgång av vilka verksamheter och företag som funnits i Johannisberg i början av 1950-talet:

1.	Bastu och bad samt tvättstuga för allmänheten
2.	Fiskhandlare Stenberg
3.	Dammen var vintertid skridskobana och bandyplan för JAIK. Kvällsbelysning från dammen
4.	Skomakeri
5.	Axel Strandbergs radioaffär
6.	Bank
7.	Taxistation
8.	Johanssons kiosk
9.	Bageri
10.	Konsum/Lanthandel
11.	Disponentvillan till bryggeriet
12.	Bryggeriet med personalbostäder
13.	Dahlbergs slakteri
14.	Nya caféet
15.	Plats för en tidigare vattensåg
16.	Vörmans mjölkaffär
17.	Herrskrädderi
18.	Allan Ångströms livs- och partiaffär (grönsaksgrossist)
19.	Ångströms frisörsalong
20.	R. Olssons skoaffär
21.	Björklunda. Kafé och rumsuthyrning
22.	Westins Café
23.	IOGT-lokalen
24.	Plats för  tidigare tjärfabrik
25.	SJ godsmagasin
26.	Tidermans  café och pensionat
27.	L. Tidermans verkstad och nyförsäljning av motorcyklar, bilar, bensin och oljor.
28.	Danielssons kakelugnsmakeri
29.	Station med postanstalt
30.	JAIKs fotbollsplan och festplats
31,	T. Tidermans lastbilsåkeri
32.	Skolan
33.	Westins Café
34.	Bergströms skrädderi
35.	Specialkonsum (tyg, garner, gardiner m.m.)
36.	Ernas damfrisering
37.	Timmerintaget till flottrännan (arbetsplats för ca 8 personer)
38.	Paradistjärn

Biblioteket i Ljungaverk

1912 bildades Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Samma år stod fabriken i Ljungaverk klar att tas i drift.

Det skulle dröja ända till 1919 innan någon lokalavdelning av ABF bildades i Ljungaverk. Den fick namnet ABF:s lokalavdelning nr 314. Samma år grundlades biblioteksverksamheten.

ABF-biblioteket inrymdes första åren i Ljungaverks skola. I början av 1920-talet inhystes biblioteket i snickaren Nils Johan Carlssons hem. Biblioteket hade officiellt öppet söndagar 11.00-13.00, senare 13.00-15.00 men låntagarna kunde enligt utsago komma och gå som de ville.

Enligt årsredogörelsen 1922-23 ägde biblioteket vid periodens slut 41 böcker. Varje bok lånades i genomsnitt tre gånger. 23 personer var regelbundna låntagare.

Biblioteket får egna lokaler
1932 flyttade biblioteket till det nybyggda Folkets Hus i Ljungaverk. Hyran för bibliotekslokalen
50 kr/år betalades genom bidrag från Torps kommun.

I Folkets Hus var man kvar ända till 1946. 1947 är man hemlös och måste hålla till i en oeldad mjölkbod.

1948 upplåter Stockholms Fosfat AB lokaler åt biblioteket i Forsgården, nu riven. Biblioteket fick disponera lokalerna hyresfritt.

1956 är Forum, Ljungaverk färdigt. Biblioteket flyttar på sig ännu en gång.

Bibliotekarierna

En av pionjärerna var den tidigare nämnde Nils Johan Carlsson, som hade biblioteket i ett skåp hemma hos sig i villa 21, Ljungaverk. När biblioteket flyttade till Folkets Hus inträdde Emmanuel Persson som bibliotekarie. Evert Petterssons namn dyker också upp under den här tiden. Han övertog biblioteket helt 1955 och drev det fram till kommunsammanslagningen då biblioteket upphörde att existera som ABF-bibliotek och blev en filial till Ånge Folkbibliotek.

År	Bibliotekarie	Lokal
1919-1920	John Eriksson	Ljungaverks skola
1921	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1922-1924	H. Westin	Privat bostad
1924-1931	N. J. Carlsson	”
1932	Folke Andersson	Folkets Hus
1933-1934	Sven Fagerlund	”
1935-1939	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1940-1943	Emmanuel Persson	Folkets Hus
1944	Evert Pettersson	”
1945-1947	Ingen uppgift	Ingen uppgift
1948-1949	Evert Pettersson	Forsgården
1950-1953	Emmanuel Persson	”
1954	Arvid Kallberg	”
1955	Evert Pettersson	”
1956-1971	Evert Pettersson	Forum, Ljungaverk

Hur bekostades verksamheten ?

Väljer man t.ex. året 1933 framgår av bibliotekets kassabok att man fick totalt 600 kr i bidrag från Stockholms Superfosfat AB. Torps kommun bidrar med 50 kr. 1933 utgår varken stats- eller landstingsbidrag för verksamheten. Året dessförinnan fick man av landstinget 3 kr och av staten 22:40.

År	Kostnad
1919-1920	81:90
1923-1924	107:85
1928-1929	102:46
1933	650:00
1943	432:60
1949	1 104;82
1953	1 439:62
1959	4 062:85
1965	4 413:11

Varifrån kom böckerna?

Bibliotekarierna hade inom de snäva ramarna fria händer att köpa in böcker. Vissa kvalitetsnormer gällde dock. Sigge Starks böcker fick t.ex. inte finnas i biblioteket.

Böckerna beställdes ofta genom Bonniers bokförmedling eller genom den lokala bokhandeln. När alla höstböcker hade kommit för året reste bibliotekarien till Sundsvall för att göra sina inköp. 1944 på hösten tar bibliotekarien Evert Pettersson tåget i Ljungaverk och reser in till Sundsvall. Resan kostar 5:50 kr t.o.r. I Sundsvall går han in Sunessons bokhandel och inhandlar böcker för 307:52. Böckerna får han inte ta med sig hem, utan de skickas till bokbindaren. De anländer sedan till biblioteket inbundna i halvfranskt band med röda pärmar. På framsidan finns ABF-stämpeln till höger under ryttaren med facklan. Evert Pettersson beställer också detta år böcker genom Bonniers bokförmedling till ett pris av 74:80. För pengarna (307:52 + 74:80) får han 41 böcker.

Vad fanns i biblioteket och vad lånades?
Förvärvsjournalerna finns noggrant förda ända ifrån början. Journalens första sida visar på den höga ambitionsnivån. Hälften av de trettiofem titlar som inleder förvärvsjournalen är facklitteratur. Där finns kommunallagarna, fattigvårdslagen, Ellen Keys ”Folkbildningsarbetet”, Kautskys ”Vägen till makt”, Steffens ”Samhällets kamp mot fattigdom” etc.

Bland skönlitteraturen finns fyra titlar av Martin Koch, Jack Londons ”Skriet från vildmarken”, Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”, Rydbergs ”Singoalla”, Olof Högbergs ”Den stora vreden” samt sist men inte minst Upton Sinclair som var betydligt mer populär då än nu. Det mesta av skönlitteraturen är fortfarande något så när aktuellt och återfinns i biblioteksbeståndet i kommunen.

Den höga ambitionsnivån som fanns i början kunde man dock inte behålla genom åren. Andelen facklitteratur sjunker, andelen underhållningslitteratur ökar.

År	Antal lån	Därav facklitteratur
1932	643	114 (18%)
1935	1 314	152 (12%)
1938	917	82 (9%)
1941	1 489	155 (10%)
1944	1 168	106 (9%)
1947	1 163	107 (9%)
1950	2 019	145 (7%)
1953	1 262	248 (20%)
1956	2 262	261 (12%)
1959	2 170	264 (12 %)
1962	1 891	2!4 (11 %)
1965	1 404	146 (10 %)
1968	1 072	104 (10 %)

Biblioteket blir kommunalt
ABF lokalavdelning 314 i Ljungaverk upphörde 1965. Avdelningen uppgick i ABF Torp. Vid kommunsammanslagningen centraliserades all ABF-verksamhet till Ånge vad gäller administration. Biblioteket blev samtidigt kommunalt och filial till Ånge Folkbibliotek. Evert Pettersson fungerade som bibliotekarie fram till 1972 och blev alltså den siste ABF-bibliotekarien i Ljungaverk.