torsdag 30 november 2017

Näringsidkare och annat folk i Alby (4) - Sofiero nr 1 (Ovansjö 33:8)
















Bagaren Johan Alfred Jonsson Allfond, född i Hallingeberg i Kalmar län, flyttade från Torpshammar till Alby 1898. Han hade ändrat stavningen av sitt efternamn till Ahlfont när han den 17 okt 1898 köper en tomt, Sofiero No 1, av Trävarubolaget Svartvik för 140 Kr. I församlingsboken står han upptagen som bagare, men han registrerar dock sin bagerirörelse först den 25 maj 1906. 1908 flyttar Ahlfont från orten. 
En ny bagare flyttar in 1909. Det är Elvira Sjöqvist, född 1880 i Sköns församling, maken Daniel Magnus Sjöqvist född i Gideå, står i handelsregistret med som prokurist. Den 23 april 1914 försätts Sjöqvists bageri i konkurs. 















Den 5 maj 1914 köper Ahlfont tillbaka fastigheten från konkursboet.
Den 7 Mars 1918 tog Alfred Ahlfonts son Frits Alfred Edvin Ahlfont över bageriet. Johan Emil Andersson köpte bageriet den 1 augusti 1925. Emil Andersson hade arbetat som bagare i Alby redan 1903-1905. Emil Andersson avled 1939. Därefter drevs bageret av Emil Anderssons son Sune Emilsson.

Stefan Hägglund

Interiör från bageriet vid mitten av 30-talet           
Från vänster står  John Vikström   Emil Andersson
Sune Emilsson  Knut Frölund








torsdag 16 november 2017

Näringsidkare och annat folk i Alby (3) – Nyhem 1 (Ovansjö 33:4)

August Sandberg kallade sig ”rättare” när han kom till Alby i augusti 1898. Han köpte fastigheten Nyhem No 1 i juli 1899. Han pysslade tydligen med lite av varje, församlingsboken anger, handlande, kolmottagare, kronofjärdingsman. Han avled 1913, därefter hyrde änkan Hilma ut en del av byggnaden. Hilma Sandberg avled 1941.





















Skomakaren och spelmannen Gullik Falk bodde här från 1913 fram till sin död 1928.

Spelmannen och skomakaren Gullik Falk


1946 flyttade polisen Nestor Wikström in i fastigheten. Han kom till Alby redan i januari 1924. Den första tiden i Alby gick åt till att jaga hembrännare, under åren blev det någonstans mellan 50 och 100 beslagtagna apparater. Han arbetade även som fjärdingsman som titeln på de lokala landsortspoliserna var fram till 1954.  1965 blev polisväsendet statligt och då ändrades tjänstebeteckningen till ”poliskonstapel”.

Siste ägare till fastigheten var Lage Nyhlén.


Stefan Hägglund




Nestor Wikström på sitt kontor


Nestor Wikström vid ett av de närmare hundra
hemmbränningsaggregat han lyckades spåra upp
under sin karriär.

tisdag 14 november 2017

Näringsidkare och annat folk i Alby (2) – Porsbyn nr 1 (Ovansjö 33:2)



Porsbyn No 1, det var den första tomt som styckades av från stamfastigheten Ovansjö Nyhemman No 1. Ursprunglig fastighetsbeteckning var Ovansjö Nyhemman 1:2. Köpare var handlaren Johan Erik Rodenius  som var dalmas, men han hade en tid varit verksam som handlare i Östavall. Han registrerade sin handelsrörelse den 22 juli 1898. Att den fastigheten valdes först var naturligt för en person som avsåg att bedriva handel. Den låg ju strategiskt väl placerad efter vägen mellan Ånge och Haverö och inte så långt ifrån Alby station. Han marknadsförde bland mycket annat en sårbalsam kallad ”Erodén” som han sade sig ha uppfunnit. Den var enligt Rodenius ”ett beprövat och erkänt läkemedel för följande åkommor, nämligen: bensår, liggsår, frostskador, åderbråckssår, skärsår, ridsår, brännsår, skoskav, klåda, nariga och spruckna händer, eksem, såriga bröstvårtor m.m.” Den 22 juni 1901 försattes Rodenius i konkurs.




















Den 5 sep 1902 köptes fastigheten av Anders  Persson Forsberg, han  hade tidigare varit verksam som skräddare i Östavall och fortsatte sin verksamhet i Alby. Vid den tiden fanns fyra byggnader på fastigheten. Han hyrde även ut en lokal till Tekla Hildigard Hellström som var född i Adolf Fredriks församling i Stockholm den 17 februari 1871. Hon arbetade som fotografbiträde i Stockholm från 1890. 1899  etablerade hon en egen fotofirma. Hildigard Hellström flyttade till Alby 1901 och blev kvar till 1918 då hon flyttade till Arboga.  

























Samtida med Hildegard Hellström var även fotografen Otto Hellberg, rörelsen etablerades i Järpen 1895. Otto Hellberg kom till Alby 1899, var han hade sin atelje har dock inte gått att utröna. Som fotograf i Alby verkade även Per Johan (John) Forsberg som var son till Anders Persson Forsberg och han var född  i Färila 1874. 


1903 kom John Forsberg till Alby första gången. Ett och ett halvt år stannade han innan han flyttade till Haverö. Han flyttade tillbaka från Haverö 1910. Blir kvar i Alby till 1931 då han flyttar till Rätan.

I början av 1930-talet förvärvar trävaruhandlaren och Kronojägaren Jonas Edvard Eriksson fastigheten. Därefter kommer Ludvig Lindell som ägare. Han har en rumsuthyrning som i folkmun kallas ”Juckebo”och upplåter även en lokal till brottarklubben.                                                           


Stefan Hägglund, 2016




Alby, Porsbyn nr 1 idag.

Näringsidkare och annat folk i Alby (1) - Ovansjö Nyhemman 1 ”Väster om järnvägen” 1898-1950

När byggnadsarbetena av industrierna vid Alby station påbörjades 1898 och folk strömmade till området runt stationen öppnades en ny marknad för handlare och hantverkare. Enligt Carl Löjtners skrift ”Alby förr och nu” som utkom 1900 sägs att det då fanns åtta diversehandlare, två charkuteriaffärer, två bagerier, en brödfilial, två caféer, en manufakturaffär, en kortvaru- och sybehörsbutik, två svagdricksbryggerier, ett lemonadbryggeri och sex matserveringar. Har inte kunnat lokalisera alla företagare som var verksamma år 1900, men en hel del har kunnat lokaliseras.















Området väster om järnvägen
Skogsområdet som hörde till Ovansjö Nyhemman No 1 (Gräsa) köptes under senare delen av 1800-talet av James Dicksson & Co. Äganderätten fördes sedan över till Trävarubolaget Svartvik som, när industrierna började byggas, styckade av och sålde tomter, enligt en tomtkarta som upprättades av vice kommissionslantmätaren Felix Winter 1898. Området låg huvudsakligen väster om järnvägen vid Alby järnvägsstation. Delen öster om järnvägen kom att kallas ”Kartrumpa” eller som den slutligen blev kallad ”Kattrumpa”. Den avstyckningskarta som upprättades 1898 stämmer väl med dagens tomtindelning. Området ser på många punkter likadant ut i dag, 118 år senare. 

Stefan Hägglund, 2016