ALBYS HISTORIA (del 1) - Mannen bakom industrisatsningen

Vad kan det vara för koppling mellan Nobelfesten och Alby. Jämför man bilderna är det svårt att se något gemensamt mer än att dom äter. Vi  kan direkt utesluta att någon Albybo varit inbjuden till Sveriges pampigasre fest.

Men det finns trots allt en minsta gemensam nämnare för att använda ett matematiskt uttryck. Det bör man väl göra när den gemensamma nämnaren är en matematikprofessor.

Nobelmiddag i stadshuset 1958

Enkel matservering i Albys tidiga historia.

Det här handlar naturligtvis om Gösta Mittag-Leffler, en stridbar man som föddes 1846 i Stockholm. Han är den som skapade både Nobelfesten som vi känner den i dag och samhället Alby. Efternamnet Mittag-Leffler behöver kanske en förklaring.

Göstas föräldrar var Olle Leffler som var lärare vid Klara lägre elementarkäroverk i Stockholm. Torde motsvara högstadielärare i dag, och Gustava Mittag. Namnen låter tyska och är tyska, men båda släkterna hade verkat i Sverige ganska länge. Den förste Leffler i Sverige var Tobias Leffler, som kom från Breslau i Tyskland (numera Wroclaw i Polen) till Västerås som kopparslagare 1655. Mittag kom till Sverige under den första hälften av 1700-talet, det var skräddaren Christoffer Mikael Mittag som då anlände till Stockholm från Gross Flotow i Mecklenburg. Både Olle Leffler och Gustava Mittag kom från prästfamiljer.

Olle Leffler, fadern

Olles och Gustavas fyra barn
Fritz var språkvetare och professor i nordiska språk. 1886 försvenskade han kanske just därför sitt efternamn till Läffler.

Anne Charlotte, var under slutet av 1800-talet en ganska känd författare med både romaner och teaterpjäser bland sina verk.

Artur var ingenjör och ibland verkställande direktör i något av storebror Göstas företag. Han författade även ett par böcker om träslöjd. Olle och Gustava tog även hand om en fosterson, det var Viktor Lorén, som ägnade sig åt socialvetensapliga studier. Han drabbades dock av en svår lungsjukdom och dog innan han fyllt 30 år.

Gösta studerade vid Uppsala Universitet och skrevs 1865 in som Magnus Gustaf Leffler, men ganska snart lade han till moderns flicknamn Mittag till sitt efternamn. Något år senare satte han även dit bindestrecket. År 1872 blev han filosofie doktor i matematik. Doktorsavhandlingen medförde att han kunde tillträda en tjänst som docent i Uppsala. Året efter fick han det Bysantinska resestipendiet för att studera matematik i bland annat Paris och Berlin. Under de tre år stipendiet räckte, reste han runt i Europa och lärde då känna de flesta av dåtidens främsta Europeiska matematiker och deras arbeten. Under tiden lärde han också känna en stor del av den naturvetenskapliga och kulturella eliten i Europa. Hans flitiga deltagande i sällskapslivet, medförde att han med tiden byggde upp ett mycket stort, och skulle det visa sig, mycket betydelsefullt kontaktnät. Under sina resor runt om i Europa började han även samla på sig böcker och skrifter om matematik. Genom sina kontakter med både bokförlag och bokhandlare i stort sett hela Europa dammsög han marknaden på matematisk literattur.

Gustava Mittag, modern

Efter hemkomsten från sin Europaresa 1876 sökte Gösta en professorstjänst i matematik vid Helsingfors universitet, men de starka nationalistiska strömningar som byggts upp i Finland vid den här tiden, krävde att undervisningen i matematik skulle ske på finska och det var ett språk som Mittag-Leffler inte behärskade. Finland var fortfarande i mitten av 1870-talet ett storfurstendöme som lydde under den ryske tsaren. Finland var i mycket självstyrande, men universitetet lydde av någon konstig anledning helt under tsaren. Gösta utnyttjade sitt kontaktnät och hans ”lobbyister” lyckades övertala tsaren att göra ett undantag från språkkravet och i mars 1877 utnämnde tsaren Mittag-Leffler till professor vid Helsingfors universitet och han togs samtidigt även upp som rysk undersåte.

När Mittag-Leffler anlänt till Helsingfors inför instalationen, skrev han i ett brev till sin mor att våren inte kommit än, för att ingen ryss hade drunknat. Det kan ju verka lite kryptiskt, men saken var tydligen den, att den ryska garnisonen på Sveaborg skickade bud till Helsingfors över isen ända tills något bud gick ner sig och drunknade, den årligt återkommande händelsen räknades som ett säkert vårtecken i Helsingfors. Gösta Mittag-Leffler stannade i Helsingfors i 4 år.

I juni 1881 utnämns Mittag-Leffler till matematikprofessor vid Stockholms högskola, och flyttade tillbaka till Sverige  

Året efter utkommer det första numret av Mittag-Lefflers matematiska tidskrift Acta Mathematica. Acta Mathematica som fortfarande ges ut räknas som en av världens förnämsta matematiska skrifter. Den utges numera av Institut Mittag-Leffler.

Det är i början av 1880-talet som han börjar planera för det matematiska institut han vill inrätta. Han inser att professorslönen på 7000 Kr per år inte skulle förslå långt för den stiftelse som skulle säkra driften av institutet för lång tid framåt. Han börjar därför så smått att aktivera sig i affärslivet, och var 1882 bland annat inblandad i bildandet av livförsäkringsbolaget Viktoria, som så småningom kom att ingå i Trygg Hansa.

Syskonen: Från vänster Artur, Anne, Charlotte, Gösta och Fritz

Gösta Mittag-Leffler var en mycket aktiv feminist, åtminstone när det gällde vetenskap och kultur ansåg han att kvinnor var jämställda med männen. 1884 lyckades han övertala kollegiet vid Stockholms Högskola att inrätta en professur i matematik för den ryska matematikern Sonja Kovalevsky. Hon blev därmed Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. Han försökte även att få Sonja Kovalevsky invald i den Kungliga Vetenskapsakademin men där stötte han på för stort motstånd och misslyckades. Sonja Kovalewsky och Anne Charlotte Leffler blev mycket nära vänner och skrev ett flertal skådespel tillsammans.

Sonja Kovalesky, världens första matematikprofessor.

1891 blev hans magnifika villa i det nya villaområdet Djursholm färdig. Vid Djursholmsbanan, Sveriges första elektriska järnväg, som gick mellan Djursholm och centrala Stockholm, hade Mittag-Leffler en egen hållplats vid villan.

En av grannarna hade ett stort träd på sin tomt som kastade en skugga in på en del av Mittag-Lefflers tomt. Grannen ombads därför att fälla trädet. Grannen vägrade. När grannfamiljen var bortresta passade Mittag-Leffler då på att låta fälla trädet. Inte nog med det, när grannen återvände hem fann han inte bara det fällda trädet,  utan även en räkning på trädfällningen i sin brevlåda.

Stefan Hägglund

Lefflers pampiga Djursholmsvilla.